Residualurin är ett vanligt problem hos användare av tappningskateter (intermittent kateterisering) och förblir en viktig riskfaktor för utveckling av urinvägsinfektioner (UVI).¹

Urin kan innehålla patogena bakterier, och om de får ligga kvar i urinblåsan kan de multipliceras och orsaka en urinvägsinfektion². Det gör att det är mycket viktigt att tömma hela blåsan för att minska risken för urinvägsinfektioner hos användare av intermittent kateterisering.³

*Fullständig tömning av urinblåsan definieras som < 10 ml (NCT05485922, N=42). Individuella resultat kan variera.⁴

Vad säger litteraturen om residualurin och urinvägsinfektioner?

Även om det inte råder konsensus om vad som är en godtagbar nivå av residualurin belyser internationella riktlinjer innebörden av att undvika residualurin: 

Riktlinjer för IDSA-praxis⁷

Det finns ingen standarddefinition av avvikande volym av residualurin eftersom associationen mellan volymen av residualurin och urinvägsinfektioner inte är väl fastställd, även om man i studier ofta definierar avvikande retention som förekomsten av >100 mL urin vid ≥2 tillfällen i rad

Kliniska riktlinjer för praxis i Frankrike⁸

Vi rekommenderar starkt att urinblåsan töms helt på urin med intermittent kateterisering 

Katetern måste vara tillräckligt lång för att tillåta fullständig tömning av urinblåsan (starkt medhåll från starten)

EAU-riktlinjer för neurourologi⁹

Ofullständig tömning av urinblåsan utgör en stor riskfaktor för urinvägsinfektion

Det är viktigt att tömma urinblåsan helt för att minska risken för urinvägsinfektioner

Baserat på resultat som rapporterats av användare med en ren intermittent kateter har sambandet mellan riskfaktorerna för urinvägsinfektioner i förhållande till livskvaliteten och urinvägsinfektioner studerats i en studie från 2022.⁵

Fynden från studierna belyser innebörden av patientrapporterade riskfaktorer och risken för urinvägsinfektioner, där uppfattningen av att ha en tom urinblåsa förknippas med 17 % lägre risk för urinvägsinfektion.