Styvheten hos intermittenta katetrar varierar. De mjukare varianterna har ofta ett yttre skyddshölje eller ett grepphandtag för att användare ska kunna greppa och manövrera katetern på ett så hygiensikt sätt som möjligt. Att kunna greppa katetern underlättar införandet eftersom den annars kan böja sig utanför urinröret när den förs in. Fasta katetrar behöver inte manövreras på samma sätt, eftersom de kan övervinna det normala motståndet i urinröret.

• Ren: Den rena tekniken definieras som självkateterisering med så lite direktkontakt med katetern som möjligt och god handhygien. Detta innebär att den person som utför kateteriseringen har direktkontakt med skyddshöljet, men ska helst undvika kontakt med själva katetern. Vid användning av ren teknik finns det en potentiell risk för kontaminering, och det är viktigt att tvätta båda händerna och sköta sin dagliga intimhygien. Följ alltid de anvisningar som tillhandahålls av tillverkaren. Den rena tekniken används utanför sjukhusen ¹
• Steril: Steril teknik definieras som en kateterisering där personen som för in katetern bär sterila handskar och inte har någon direktkontakt med katetern. Tekniken utförs ofta av hälso- och sjukvårdspersonal på sjukhus¹.

• Standardkatetrar: Standardkatetrar är den vanligaste katetertypen. Dessa katetrar är i första hand raka och har vanligtvis en standardlängd på ca 40 cm för män och ca 20 cm för kvinnor. Fastheten hos standardkatetrar varierar.
• Kompakta katetrar: De flesta kompakta katetrar liknar standardkatetrar, men är kortare och mer diskreta. Ofta är de lättare att använda på grund av den kortare längden (kilde).
• Katetrar med skyddshölje: Katetrar med skyddshölje är mjuka katetrar som är täckta med ett skyddshölje. Skyddshöljet skyddar katetern från kontaminering under införandet.
• Kateterset: Kateterset är standardkatetrar, kompakta katetrar eller katetrar med skyddshöje som redan är sammankopplade med en urinuppsamlingspåse för att samla upp urinen.

• Nelaton-tipp: Definieras av en rak tipp och är avsedd för både män, kvinnor och barn utan särskilda kateterbehov.
• Tieman/coudé-tipp: Definieras av en böjd tipp och är främst avsedd för män. Tipparna är utformade för att göra det lättare för män med förstorad prostata att föra in en kateter.
• Flexibel tipp: Definieras av en flexibel, ofta olivformad tipp som skonsamt leder katetern genom eventuella kurvor eller böjningar i urinröret.

De flesta intermittenta katetrar har två ögon eller hål nära katetertippen. Urinen töms ut när ögonen når blåsan.

Ögonens form, storlek, placering, tillverkningsprocess och ytbehandling är viktiga för hur katetern fungerar och hur skonsam den är för urinröret.

För att föra in en intermittent kateter på ett säkert och bekvämt sätt måste den vara lubricerad. En glatt yta underlättar införandet och minskar risken för att skada urinröret. Det finns flera olika typer av ytbehandlingar för intermittenta katetrar.

• Intermittenta katetrar utan ytbeläggning: Katetrar där en gel måste tillsättas manuellt före användning.
• Gelbelagda: Katetrar som är belagda med gel och som är klara att användas utan ytterligare förberedelser. Problemet med gelbelagda katetrar är att beläggningen kan gnidas av under införandet och katetern blir då utan beläggning när den förs ut. Beläggningen kan även finnas kvar i urinröret och urinblåsan när katetern avlägsnas.
• Hydrofilt ytskick: Katetrar som är förbelagda med en torr hydrofil beläggning. Beläggningen måste aktiveras genom att tillsätta dricksvatten eller sterilt vatten. Detta gör att beläggningen sväller upp till ett glidande jämnt skikt. Beläggningsskiktet stannar kvar på kateterns yta under användning.
• Hydrofilt ytskick och färdiga att användas: Katetrar som är belagda med en hydrofil beläggning och levereras i vätska, färdiga att användas så att man inte behöver ta med sig eller tänka på tillgång till vatten eller invänta optimal hydrering av beläggningen^13,14.

Rätt kateterstorlek är avgörande för en optimal kateterisering. Storleken på en intermittent kateter avser kateterns ytterdiameter. Måttenheten används i 1/3 mm och hänvisas till Charriére eller French. Storleken bör inte vara för stor eftersom det kan försvåra införandet. Storleken bör inte vara för liten eftersom urinen då kan rinna på kateterns utsida. I allmänhet gäller att ju större storlek, desto bättre flöde. Flera specifika parametrar, t.ex. innerdiameter (ID), förhållandet mellan ytan av tippens inlopp och den inre lumens ytmått (AR), och motståndet från inloppstippen påverkar också kateterns flödeshastighet. Därför är det inte möjligt att förutsäga den faktiska flödeshastigheten för urinkatetrar utifrån förpackningsinformationen eller specifikationerna (Ref: Journal of Pediatric Urology (2017) 13, 377.e1e377.e6).

Kateterns storlek kan oftast identifieras genom färgen på konnektorn.