Ansträngningsinkontinens uppstår när trycket i buken blir för högt, ex. när man hostar, nyser eller skrattar. Detta gör att det kan bli svårt att hålla tätt. Ansträngningsinkontinens är dock ganska ovanligt hos män, men desto vanligare bland kvinnor.

Vid neurogen blåsdysfunktion är de nedre urinvägarna påverkade vilket kan leda till urininkontinens, trängningar eller svårigheter att tömma sin urinblåsa.  Skador/sjukdomar i det centrala nervsystemet eller perifera nervsystemet kan innebär att nervsignalerna inte kommer fram som de ska vilket i sin tur kan leda till blåsdysfunktion med urinläckage som följd. Orsaker till nervskador kan vara Multipel Skleros (MS) , ryggmärgsskada (traumatisk eller icke traumatisk), Parkinson eller Diabetes.

Trängningsinkontinens är när man får en plötslig känsla av kissnödighet och har svårt att hålla sig innan man kommer till toaletten. Trängningsinkontinens kallas ofta för överaktiv blåsa. Denna typ av inkontinens uppstår när vissa nerver och blåsmuskler inte arbetar tillsammans för att hålla kvar urinen i urinblåsan och urinen släpps ut vid fel tidpunkt.

Överfyllnadsinkontinens uppstår när urinblåsan inte töms helt, vilket gör att för mycket urin stannar kvar i blåsan. Vid överfyllnadsinkontinens läcker urin eftersom urinblåsan blir överfull.

Funktionell inkontinens uppstår när det finns en fysisk funktionsnedsättning eller hinder, eller problem med att tala eller tänka, hindrar en från att nå toaletten i tid. Till exempel kanske en person i rullstol inte kan ta sig till en toalett i tid, någon med artrit kan ha problem med att knäppa upp sina byxor eller en person med Alzheimers sjukdom kanske inte inser att han eller hon behöver tid för att komma till toaletten.

En blandning av trängnings- och ansträngninsinkontinens.

• Åldrande
• Infektion i urinblåsan
• Förstoppning
• Medfödda missbildningar
• Blockerade urinvägar – t.ex. p.g.a. förstorad prostata eller striktur
• Kronisk, eller långvarig, hosta
• Diabetes
• Övervikt eller fetma
• Fistlar i urin- och könsorgan

Skador på nervsystemet kan påverkar nervsignalerna mellan urinvägarna, ryggmärgen och hjärnan vilket ger konsekvenser för urinvägarnas funktion.

Sjukdomar och skador på nervsystemet som kan leda till neurogen blåsdysfunktion är bla:

• Diabetes
• Kirurgi vid t.ex. prostatacancer och förstorad prostata (BPH)
• Stroke
• Parkinsons
• Multipel skleros
• Hjärn- eller ryggmärgsskada

Livsstilsfaktorer kan öka sannolikheten för urininkontinens. De kan omfatta:

• Förstoppning
• Vissa läkemedel
• Övervikt/fysisk inaktivitet
• Rökning

Prostatakörteln sitter under urinblåsan och omger den övre delen av urinröret. Prostatan växer med åren och är en del av åldrandet. Hos vissa växer prostatan in mot urinröret och/eller upp mot urinbåsan och kan då orsaka tömningsproblem. En förstorad prostata är ett icke-canceröst tillstånd som benämns benign prostatahyperplasi (BPH).

Män med förstorad prostata kan ha:

• Svårt att börja kissa
• Svag urinstråle
• Problem med att tömma blåsan helt
• Behov av att tömma blåsan ofta

Det är också viktigt att vara medveten om att patienter som har strålbehandlats och/eller opererats för prostatacancer kan uppleva övergående eller ihållande urininkontinens. Dessa behandlingar riskerar att leda till nervskador, blåsspasmer eller ansträngningsinkontinens.